Flödesmodellens historia
Ulf Hallgårde, Region Skåne beskriver Flödesmodellens tillblivelse.
Mer generell modell för medicinska processen
I mitten av 1990 talet kom debatten om tillgängligheten i vården igång på allvar.
Det visade sig att man inte visste säkert vad man menade med ”köer och väntetider”

Ett projekt i samverkan mellan dåvarande Landstingsförbundet (idag Sveriges Kommuner och Landsting) och Södra samverkansnämnden drogs igång 1996 för att klara ut begreppen.

Jag ingick i denna arbetsgrupp och föreslog då att en mer generell modell över den medicinska processen skulle användas. Vi skulle inte bara hitta ett verktyg för köer och väntetider utan ett beskrivningssätt som gjorde det möjligt att visa vad vi gjorde i vården på ett bättre sätt en bara pinnstatistik på besök och diagnoser.
Den klassiska medicinska beslutsmodellen består av tre steg
Diagnos - att komma fram till vad det är patienten lider av.
Prognos
- att fastställa vad det betyder.
Terapi - att försöka ändra på prognosen till det bättre genom behandling.

historia_flodesmodellen.jpg
När vi försökte spåra detta i verkligheten fann vi att det finns en inledande fas innan patienten kommer igång och blir undersökt och en uppföljande/avslutande fas.

Ur detta växte så småningom dagens Flödesmodell fram.
Genom åren har Flödesmodellen oftast använts för att beskriva tider mellan olika punkter i form av köer, men även för att analysera medicinska data.

Till exempel fann vi att patienter som snabbutreddes inom gynekologi för misstänkta tumörer verkligen hade tumör i många fall men att många av alla hittade tumörer hittas efter långa utredningstider. Detta gav upphov till en debatt om hur remisser bör utformas för att snabbare fånga dem med farliga sjukdomar.

En del kliniker i bland annat Malmö (Ögon) och Blekinge (Ortopedi) har blivit virtuoser på innehållsrika verksamhetsbeskrivningar.
Är detta något nytt?? Nej.
Redan 1730 skrev den svenske läkaren Nils Rosén (sedermera adlad von Rosensein) en kort avhandling om hur journaler i sjukvården bör vara uppbyggda.

Det skulle finnas fasta väldefinierade ”kriterier”. Det motsvarar i dagens språkbruk ”sökord” . Samtidigt skulle det finnas en beskrivning av utvecklingen från insjuknande till frisk. Det kallas idag ofta ”processbeskrivning”.

Det var en medicinsk logik som styrde dokumentationen.
Serafimerlasarettets äldre mallar - föregångare
Det fanns på journalbladens huvud på Serafimerlasarettet i Stockholm en mall som påminner om Flödesmodellen. Det gav möjlighet att beskriva hur många som las in för olika diagnoser och hur många som botades i årsberättelserna för sjukhuset.

Detta system användes på Serafimerlasarettet fram till 1863 då Socialstyrelsens föregångare fastställde att anteckningarna skulle samlas efter kontakter dvs läkarbesöksanteckningar för sig inläggningsanteckningar för sig osv. Nu blev det en ekonomisk logik som styrde. Sedan hade man bara pinnstatistik.

Målet är nu att få med en processmodell i alla datoriserade journalsystem så att dena insamling går med automatik.

Med Flödesmodellen har vi möjlighet att ta tillbaka 150 års förlorad information.

Ulf Hallgårde, Region Skåne