Flödesmodellens historia Skriv ut E-post
Ur detta växte så småningom dagens Flödesmodell fram.
Genom åren har Flödesmodellen oftast använts för att beskriva tider mellan olika punkter i form av köer, men även för att analysera medicinska data.

Till exempel fann vi att patienter som snabbutreddes inom gynekologi för misstänkta tumörer verkligen hade tumör i många fall men att många av alla hittade tumörer hittas efter långa utredningstider. Detta gav upphov till en debatt om hur remisser bör utformas för att snabbare fånga dem med farliga sjukdomar.

En del kliniker i bland annat Malmö (Ögon) och Blekinge (Ortopedi) har blivit virtuoser på innehållsrika verksamhetsbeskrivningar.
Är detta något nytt?? Nej.
Redan 1730 skrev den svenske läkaren Nils Rosén (sedermera adlad von Rosensein) en kort avhandling om hur journaler i sjukvården bör vara uppbyggda.

Det skulle finnas fasta väldefinierade ”kriterier”. Det motsvarar i dagens språkbruk ”sökord” . Samtidigt skulle det finnas en beskrivning av utvecklingen från insjuknande till frisk. Det kallas idag ofta ”processbeskrivning”.

Det var en medicinsk logik som styrde dokumentationen.
Serafimerlasarettets äldre mallar - föregångare
Det fanns på journalbladens huvud på Serafimerlasarettet i Stockholm en mall som påminner om Flödesmodellen. Det gav möjlighet att beskriva hur många som las in för olika diagnoser och hur många som botades i årsberättelserna för sjukhuset.

Detta system användes på Serafimerlasarettet fram till 1863 då Socialstyrelsens föregångare fastställde att anteckningarna skulle samlas efter kontakter dvs läkarbesöksanteckningar för sig inläggningsanteckningar för sig osv. Nu blev det en ekonomisk logik som styrde. Sedan hade man bara pinnstatistik.

Målet är nu att få med en processmodell i alla datoriserade journalsystem så att dena insamling går med automatik.

Med Flödesmodellen har vi möjlighet att ta tillbaka 150 års förlorad information.

Ulf Hallgårde, Region Skåne