Ögonkliniken, UMAS Skåne Skriv ut E-post
Ögonkliniken vid Universitetssjukhuset MAS, Skåne påbörjade implementeringen av Flödesmodellen i sin verksamhet redan 2002. Kerstin Sjöström som är verksamhetschef vid Ögonkliniken berättar om hur kerstin_umas_skane.gifman tillämpar Flödesmodellen i sin verksamhet och delger sina erfarenheter kring införandet.
När fick du kontakt med Flödesmodellen? Vad var det som fick dig att pröva?

Under 2000 ingick Ögonkliniken i ett "Bättre Flyt i vården"-projekt i syfte att korta köerna, framför allt till kataraktoperationerna. Det visade sig att det var svårt att få fram relevanta och tillförlitliga data om klinikens köer och produktion. För att få ett bättre beslutsunderlag beslöt jag att som en av de första klinikerna på UMAS införa Flödesmodellen. Den 10 juni 2002 startade vårt införande.

Vilka hinder fanns vid införandet?

Ett förslag om införande av Flödesmodellen bemöttes inledningsvis med misstänksamhet eftersom det initialt kräver ökade registreringar. På den tiden hade vi pappersjournaler och varje gång en patient uteblev eller ringde återbud med kort varsel skulle pappersjournalen tas fram och en notering göras. Ett införande av Flödesmodellen innebar att man kunde registrera direkt i datorn när man hade patienten i telefon och kunde därmed spara massor med tid jämfört med att plocka fram och registrera i pappersjournalen. Detta dämpade invändningarna.

Vilka framgångsfaktorer kan du så här i efterhand identifiera?

Den utan jämförelse viktigaste framgångsfaktorn för att Flödesmodellen skulle bli en succé var möjligheten att enkelt kunna hämta och presentera utdata med stöd av analysverktyget CliqView (läs mer på http://www.qliktech.com).

Vilken nytta har du idag av modellen? Nämn några konkreta exempel.

Jag följer min verksamhet med hjälp av Flödesmodellen. Jag kan exempelvis se vilken påverkan olika omvärldsfaktorer har. Genom att titta på inflödet av glaukompatienter kan jag direkt se effekten av att en privatpraktiker gick i pension årsskiftet 2005/2006. I december 2006 gick ytterligare en privatpraktiker i pension, han började remittera över sina patienter redan i maj och fortsatte resten av året med avbrott för juli månad då han hade semester.

skane.gif


Hur detta påverkar belastningen på kliniken på sikt visas i grafen ovan, hämtad ur Flödesmodellen. Glaukom är en kronisk sjukdom som kräver livslånga kontroller.

Genom att se på det ackumulerade nettot kan vi mycket tydligt se det ökade trycket på mottagningen. Trots att många patienter vidareremitterats finns ett stort nettotillskott.

skane1.gif

Genom att konkret kunna visa på dessa effekter har jag en mycket bättre förhandlingsposition när jag ska diskutera resurser med sjukhusledningen. I detta fall tillstyrktes en privat praktikertjänst.

Vad skulle du vilja ge för råd till en kollega som funderar på att införa modellen?

Jag skulle absolut råda en kollega att införa Flödesmodellen. Jag skulle också uppmuntra henne eller honom att noggrant gå igenom sina medicinska processer och administrativa rutiner före ett införande, så att man har en klar bild av den egna verksamheten för att fånga data på ett så bra sätt som möjligt.

Kerstin Sjöström, UMAS, Region Skåne