Psykiatrin inom NU-sjukvården Skriv ut E-post
Exempel från Västra Götalandsregionen
Vårt deltagande i och införande av flödesmodellen har varit en intressant och lärorik resa. Det stora arbetet har varit att få medarbetarna att tänka i processer och arbetsflöden och inte som förut i avgränsade etapper. Vi startade med att utifrån flödesmodellens mätpunkter gå igenom vad det innebär för vår verksamhet. Med denna kartläggning som utgångspunkt började vi planera klinikens "patientflöde" vilket resulterat i att vi idag talar om vårdepisoder som tydligt börjar /avslutas och kan mätas. Vi ser genom våra kontaktorsaker varför patienter söker vård vad målet för vården/behandlingen är och om det uppnåtts eller ej.

Att möjliggöra och kvalitetssäkra in /ut data har varit en stor del av arbete. Det vi tydligt märkte var att kunskapen om våra registreringssytem var betydligt lägre än vad vi trott, vilket har lett till utbildningar och "lathundar" för att ge personalen ökad kunskap. Med hjälp av flödesmodellens begrepp och termer har vi fått ett gemensamt språk som är till stor nytta i det dagliga arbetet. Eftersom vi är en klinik av många under samma förvaltning arbetar vi aktivt för att få in flödesmodellens mätpunkter i alla diskussioner om patientregistreringssystem i hela NU- sjukvården.

Vårt fortsatta arbete med flödesmodellen kräver att vi ständigt utvärderar kvaliteten på in/ut data, samt att vi hela tiden tydliggör patientens väg genom vården. Vi har ökat vår kunskap och våra krav på vilken typ av uppföljningssystem vi behöver för att kunna mäta flöden i vården. Vårt införande av flödesmodellen har i många avseende varit startskott för ett mer systematiserat förbättringsarbete, då vi tvingats se över vårt vårdutbud och våra patientflöden

Annika Karlsson, Västra Götalandsregionen