Väntetider drabbar patienterna och ekonomin! Skriv ut E-post
Väntan på vård har såväl medicinska som ekonomiska och politiska dimensioner. Medicinskt därför att väntetider kan leda till försämrad hälsa och ökat lidande. Ekonomiskt eftersom såväl patienterna som organisationen kan drabbas av extra kostnader under väntetiden och politisk eftersom effektiviteten och legitimiteten i systemet kan bli ifrågasatt om befolkningens krav på god tillgänglighet inte tillgodoses.

Därmed är det också klart att såväl patienter som hälso- och sjukvårdspersonal och beslutsfattare har intresse av att veta hur långa väntetiderna är. Vid utformningen av ett system för väntetidsuppföljning har det därför varit viktigt att ta hänsyn till olika intressenters olika behov av information.

Således gäller att patienter som vill utnyttja valmöjligheterna för att förkorta väntetiden har störst intresse av att veta hur väntetiderna är för närvarande. För dem som har i uppdrag att planera, styra och genomföra vården är det däremot av större intresse att veta hur långa väntetiderna faktiskt blev för de patienter som fått vård och hur länge de som står på väntelistorna har väntat.

De olika intressenterna har också olika krav på detaljeringsgraden i uppgifterna. Patienterna vill veta väntetiderna till olika enheter medan verksamheten behöver individbaserade data. För den mer övergripande planeringen på regional och nationell nivå räcker det emellertid med olika mått som bygger på aggregerade uppgifter.
Väntetider i vården
Den modell som används för de nationella väntetidsmätningarna, www.vantetider.se , har sin utgångspunkt i att all vård sker enligt den grundläggande medicinska beslutsprocessen i vilken ett antal olika delmoment ingår såsom bedömning, diagnos/prognos, behandling och uppföljning.

Väntetider förekommer huvudsakligen i det inledande skedet innan den första bedömningen görs och efter beslut om behandling tills behandlingen startar. Väntan kan också förekomma i de fall olika diagnostiska undersökningar skall genomföras för att fastställa diagnosen eller i de fall som särskild rehabilitering eller eftervård krävs.

Med kravet på att väntetidsmätningarna skall utformas så att även verksamheten kan få ett instrument för styrning, planering och uppföljning, följer att väntetiderna måste kunna speglas i ett helhetsperspektiv så att varje patients "väg genom vården" kan följas upp. För detta krävs att ett antal mätpunkter i processen preciseras samt att varje begäran om vård kan urskiljas med ett "ärende/id-nummer".

Med Flödesmodellen kan detta krav tillgodoses och arbetet förverkligas för att avskaffa de onödiga väntetider som orsakar såväl patienter som ekonomi negativa effekter och det som är planerat kan utföras inom en rimlig tid.